Peyton Place (och Bonanza) revisited
En av mina medbloggare, Lotta, kastar i ett färskt inlägg nostalgiska blickar på gammal svartvit tv i allmänhet och långköraren Peyton Place i synnerhet.
Den följde jag med i ganska exakt ett år i slutet av sextiotalet.
Kunde vara kul att se något enstaka avsnitt, men ingenting i tv får mig längre att haka på ändlösa serier.
Blev ändå en smula svartvit-nostalgisk. Vad såg jag på i tv på den tiden?
Hann vara med om både "Bonanza" (danda-danda-danda dan-daaa, danda-danda-danda-danda-daaa) och "Mannen från Virginia"; då "High Chapparal.började rulla hade jag vuxit ur västerntemat. "Ironside" med den rullstolsbundne komissarien var helt i klass med "Perry Mason" med samma Raymond Burr i huvudrollen, så fanns det en serie kting ett tidskriftskomglomerat med olika huvudpersoner i växelvisa avsnitt "Name of the Game", Bill Cosbys genombrott "I Spy", någonting som jag tror helt enkelt hette "FBI", urspungliga och enda riktiga "Mission Impossible"och Mel Brooks praktserie "Agent 86". Finsk tv visade också några elegant engelska serier, bland annat en förlagd till början av seklet som kan ha hetat "Komissarie Reeder" eller något sådant och fransmännen hade sin "Arsene Lupin". Ur inhemsk produktion minnas jag reklam-tv:s "Soldat Svejk" med Matti Varjo i en underbar tolkning av huvudrollen.
Kuriosa: Serien var inspelad i Åbo och rörde sig ofta i kvarteren krfing Puolalaparken och konstmuseet. I ett avsnitt var Svejk och svirade på en tvivelaktig krog. Interiörerna var förmodligen tagna i studio. Men då han steg ut på gatan var det Åbo Svenska samskolas lärarrumsdörr han öppnade! Det tyckte vi elever var rätt kul...
Lördagskvällar hösten 1969 gick en finsk deckarserie där jag minns att man hittade en död man i en frysbox. Jag tror den döde hette Boström.
Skillnaden mot situationen i dag är väl den tidens monokultur, man hade bara sina två kanaler (till skillnad från här i Österbotten ser man inte svensk tv i Åbo) och videon var ännu inte uppfunnen. Alla såg alltså samma program och gårdagens tv var ett samtalsämne på ett helt annat sätt än i dag.
För att byta kanal måste man också stiga upp och gå fram till teven.
Vet du vad en gucka är för någonting? Det visste inte jag heller förrän jag blev upplyst om att den avocadoröra med lax jag presenterade för någon vecka sedan är en typisk gucka. Mängder av guckor finns på en aptitretande blogg kallad guckalandslaget. Enkelt och gott, det mesta.
Ska återkomma till fler tv-minnen då jag fått fundera lite.
posted by Otis at 11.5.06
2 Comments:
Hej Otis!Måste börja med att gratulera till en intressant blog! De teman du behandlar ligger tydligen nära mina intressen eftersom jag ofta hittar matnyttigt här.
Vill börja att kommentera Peyton Place... med att koppla tillbaka till din tidigare om Webbjournalistik och Valborg. Där sade du bl.a ."Den självklara kanalen har varit den tryckta tidningen, men alldeles uppenbart är det tryckta scoppet redan nu mer eller4 mindre dött. Allt måste ut så fort som möjligt. Utmaningen blir dels att få betalt för detta - webbkonsumenterna vill inte betala - och skapa ett behov att det tilläggsvärde den tryckta tidningen erbjuder.
Vissa saker kan gott flytta ut."
Om man betänker den medieverklighet som fanns med 1-4 TV-kanaler (beroende på boningsort) på 60-talet till dagens verklighet att surfa på TVn via digiboxar med öppningar åt olika håll och samtidigt på en web som också innehåller intressanta saker för var och en oberoende av andra. Och tidpunkt. Någon medieforskare har kallat det att det "kollektiva medvetandet" har minskat. När föreningarna i Jakobstad på 60-talet måste ställa in onsdagskvällarna som mötesdag pga Peyton Place hade man samtidigt något gemensamt att diskutera följande dag till kaffet. Idag har vi svårt att hitta gemensamma samtalsämnen kring det som setts i TV (förutom kanske Formelcirkusen).
Via SVTS förträffliga sajt kan man se på redan sända TV-program inom 30 dagar efter sändning. På SRs lika förträffliga sajt kan man koppla in sig på tom den allra minsta SRlokalradiostation man vill höra på. (Förträffligt när man t.ex. missat någon god sommarpratare). Nu går det också att ladda ner programmen till podradion. Den personliga profilen kan alltså vara maximal för skandinaviska konsumenter (lär nämligen fungera både i Norge och Danmark också). Men hur är det med motsvarande inhemska sajter? Upphovsrättsliga orsaker gör att motsvarande möjlighet till "streaming" av finländska program är omöjligt. Bedrövligt!Det betyder att vårt mediala intresse riktas allt mera ut i världen bort från det gemensamma finlandssvenska och finska.
När det gäller den framtida papperstidningens roll i den nya mediala verkligheten borde detta tema ha en plats högt uppe på agendan för den kommande österbottniska gemensamma tidningsredaktionen.
På 60-talet sades veckodagarna i en finsk kyrkby heta bingo, bingo, Peyton Place, bingo, bingo, lotto och bingo...
Skicka en kommentar
Links to this post:
Skapa en länk
<< Home